Franska revolutionens fem skeden
Franska revolutionen kan ses som en serie omtumlande händelser. Fem olika skeden kan urskiljas.
1. Sommaren 1789 utropades nationalförsamlingen av det borgerliga ståndet. Anledningen var att man var missnöjd med den formella politiska ordningen som inte gav borgarna tillräcklig makt. Nationalförsamlingen hade till uppgift att utarbeta en ny författning. Oron i landet ökade, kungen misstänktes för att planera en kupp och i Paris stormas Bastiljen (som ansågs innehålla vapen).
2. Hösten 1791 antogs den nya författningen. Det var en konstitutionell monarki (=kungen delade makten med folkförsamlingen) som styrdes av den lagstiftande församlingen. Den lagstiftande församlingen valdes av 50 000 elektorer som utsågs beroende på inkomst. Med andra ord var elektorerna de rikaste männen i landet.
3. Revolutionen fick en ny vändning året därpå. I augusti 1792 störtades den lagstiftande församlingen av de socialt och ekonomiskt lägre klasserna. I stället inrättades nationalkonventet med den verkliga makten i ett slags krigskabinett, det s k välfärdsutskottet. Kungafamiljen fängslades och kungen och drottningen dömdes till döden och avrättades. Avsikten med välfärdsutskottet var att utarbeta en ny demokratisk författning men arbetet kom att inriktas på att straffa motståndare. Det är den här perioden som benämns skräckväldet.
4. Än en gång kom en vändning. Reaktionen mot skräckväldet var stark och en ny konstitution utropades, direktoriet. Medborgarna fick rösta på elektorer som i sin tur utsåg en lagstiftande församling. Denna var uppdelad på två kammare och dessa utsåg tillsammans fem direktorer. Problemet var att dessa direktorer hade mycket svag ställning i landet vilket utnyttjades av starka militärer. En av dessa var general Napoleon Bonaparte.
5. Napoleon tog genom en kupp ledningen från direktoriet, i november 1799, och utropade den nya republiken. Styret låg i fortsättningen hos den förste konsuln, d v s Napoleon. Den här perioden kallas konsulatet. 1802 valdes Napoleon till förste konsul på livstid och ett par år senare infördes kejsardömet.