Sverige under 1700-talet

Politiskt och Ekonomiskt.

När Karl XII dog var det kungliga enväldets tid över för Sverige, för en tid framöver. Tiden fram till Gustav III:s statskupp går under benämningen Frihetstiden. Den nya grundlagen från 1720-talet innebar att det var ständerna, d v s. riksdagens fyra stånd, som skulle bestämma vilken makt kungen skulle inneha.

Den ekonomiska politik som gällde under 1700-talet var framförallt merkantilismen. Merkantilismen var ett system som många europeiska länder infört under 1600-talet. Grunden i detta var tanken att en nations välstånd, furstens makt och rikedom, berodde på hur mycket pengar och ädla metaller (-guld och silver) som fanns i landet. Det gällde alltså att samla så mycket som möjligt av detta inom landets gränser. För att åstadkomma detta försökte man hindra import eftersom detta skulle innebära att pengar försvann ut ur landet som betalning för varor från utlandet. Man byggde upp olika system av skyddstullar och importförbud. Staten försökte också uppmuntra inhemsk produktion. Överskottet från denna skulle sedan kunna exporteras till utlandet och få som resultat att pengar istället strömmade in i landet. Eftersom många länder försökte begränsa importen, blev lösningen att skaffa kolonier som kunde köpa moderlandets produkter.

Under den här tiden uppstår två politiska inriktningar, hattar och mössor. De kan ses som föregångare till det som senare under 1800-talet blir mer etablerade politiska partier. Under frihetstiden skiftar makten ett antal gånger mellan hattar och mössor. Motsättningarna mellan partierna och stånden ökade, Sverige befann sig i en ekonomisk och politisk kris. Det blev heller inte bättre av att Sverige drabbades av missväxt både 1771 och 1772.

19 augusti 1772 gjorde kung Gustav III en statskupp och med den tog frihetstiden slut. Att statkuppen genomfördes relativt lätt kan förklaras med den ekonomiska och politiska krissituation som Sverige befann sig i. Respektive stånd hoppades på förbättringar som skulle gynna just de i egna ståndet.

1789 drev kungen igenom ett tillägg till regeringsformen - förenings- och säkerhetsakten. Kungens makt ökade och adelns makt minskade. Ett växande motstånd mot kungen fanns inom adeln. Maskeradbalen i mars 1792 satte stopp för enväldet. Kungen blev skjuten under kvällen och dog några veckor senare. Det var en grupp adelsmän som hade planerat mordet och den som höll i revolvern laddad med järnskrot var Jacob Anckarström.