Lite om källor

I statens skrift om ämnet historia står det att eleven bör ha ett kritiskt synsätt till det hon läser och ställa frågor till texten av ifrågasättande karaktär. Oavsett var du hittat ditt historiska material så är det viktigt att funderar en del på vad det är för typ av källa du har: -Hur har författaren fått fram sina fakta? Kan man vara säker på att de fakta som förmedlas är sanna? Vad har den som skrivit för förhållande till det han skriver om? Finns det andra som har gjort andra tolkningar?

Inom historieämnet skiljer man mellan två olika typer av källor: kvarlevor och berättande källor. Kvarlevor är sådant som finns kvar från den tid och händelse man beskriver. Det är en förstahandskälla som kan vara både föremål och texter. Exempel på kvarlevor är byggnader, ruiner, skelett, föremål, skriftliga dokument. Berättande källor är just berättelser om en historisk händelse. Det är en historia som förmedlas. Det kan vara t ex en historisk bok, en artikel eller en muntlig berättelse. Ibland är gränsen mellan berättande källor och kvarlevor inte tydlig. Dagböcker t ex kan vara både kvarlevor och berättande källor, beroende på hur de används.

Det är viktigt att du visar vilka källor du använt. När man gör ett historiskt arbete kan man ta hjälp av fotnoter eller parenteser. Det går också att i början eller slutet av uppgiften redovisa varifrån du hämtat uppgifterna. Tänk på att du redovisar hela webbadresser om du använder det.

Källkritik är ett viktigt begrepp inom ämnet historia. Det innebär att man diskuterar de källor man använder - är källorna trovärdiga? En berättande källa blir mer trovärdig om den befinner sig nära händelsen både i tid och rum. En källa som skrivs ned först efter att den berättats i flera led måste man behandla med större försiktighet än en förstahandskälla. Dessutom måste man värdera källan efter vilka syften som kan finnas med att sprida en viss uppgift. Det är en fördel att kunna jämföra flera oberoende källor.