Reformer och begynnande demokratisering

 Under 1800-talet sker många förändringar. Du har redan tittat på jordbruket, industrin och emigrationen. Nu är det dags att se vad som händer på den politiska och socialpolitiska arenan. En rad viktiga samhälleliga reformer sker under tidsperioden. Däribland:
 
- 1842 års folkskolestadga. Liberalerna låg bakom införandet av denna. Syftet var att öka
bokbildningen i samhället och höja medborgarandan. Utbildning, läs- och skrivkunnighet var en förutsättning för ett ökat folkligt deltagande i den demokratiska processen. Visserligen var läskunnigheten redan relativt hög i Sverige. Genom obligatoriska husförhör och katekesläsning hade den svenska kyrkan sedan gammalt jobbat för att hålla analfabetismen på visst avstånd. Folkskolestadgan innebar ändå något genomgripande nytt eftersom det nu handlade om utbildning i organiserad form där inte bara kristendomskunskap stod på schemat.
 
- Humanisering av rättsväsendet. Man började bygga cellfängelser istället för att låsa in alla förbrytare i gemensamma lokaler. Ris- och spöstraffen avskaffades. Husagan, där husbonden tidigare hade haft rätt att utöva våldsbestraffningar mot alla boende inom hushållet, inskränktes till att gälla endast minderåriga.
 
- Konventikelplakatet avskaffas, 1858. Förordningen infördes 1726 och förbjöd alla
bönesammankomster som inte var kyrkligt sanktionerade andakter. Att konventikelplakatet slopades betydde att det blev tillåtet att lämna statskyrkan - med förbehåll att man samtidigt
gick in i ett annat av staten erkänt samfund.
 
- Tvåkammarriksdagen, 1866. Riksdagen reformerades genom att den gamla fyrståndsriksdagen avskaffades år 1866. I dess ställe infördes en tvåkammarriksdag. Den första kammaren utsågs av landstingen, vilka då liksom idag ansvarade för sjukvården. Rösträtten var graderad efter förmögenhet. Första kammaren kom därför att domineras av samhällets ekonomiska toppskikt, dvs den gamla högadeln, nya och gamla näringslivstoppar samt de högsta ämbetsmännen. Rösträtt till andra kammaren hade män som tjänade minst 800 riksdaler eller ägde en fastighet taxerad till lägst 1000 riksdaler. Endast en fjärdedel av de myndiga männen uppfyllde dessa villkor. Andra kammaren blev bondedominerad eftersom många gårdar var värda mer än 1000 riksdaler.
 
- 1909 års rösträttsreform. Åren 1907-1909 genomförde man en rösträttsreform som man hoppades skulle ge riksdagen en för svenska folket mer representativ sammansättning. I korthet innebar denna:
1. Allmän rösträtt för män som fyllt 24 år och hade erlagt skatt till stat och kommun.
2. Proportionella val till båda kamrarna.
3. Ingen fick ha mer än 40 röster vid kommunala val.
 
Detta var ett för tiden relativt stort steg mot allmän rösträtt, men fortfarande saknade kvinnor och 25 procent av de vuxna männen rösträtt.
 
Under 1800-talets lopp föddes de stora folkrörelserna. De var ett resultat av den ökade rörligheten i samhället vilken fick till följd att människor med samma inställning i vissa politiska, sociala eller religiösa frågor slöt sig samman i stora grupper med ett inbördes gemensamt program och agenda. Folkrörelserna hade stor betydelse för organiseringen av de breda folklagren och dessas möjligheter att föra fram sina åsikter. De kom också att gynna folkbildningen och bidrog till att nya grupper fick både sammanträdes- och förhandlingsvana, med andra ord demokratisk skolning. De stora folkrörelser som växte fram under denna tid var nykterhetsrörelsen, väckelserörelsen och arbetarrörelsen.
 
Ett viktigt led i demokratiseringsprocessen är också framväxten av politiska partier. Detta får
du veta mer om under avsnittet ”ideologier”.