Ryssland

I Ryssland har stora förvandlingar genomförts och mycket är fortfarande under omvandling. Det handlar om ett systemskifte som är mycket genomgripande. Den ryska ekonomin fick under 1990-talet i ett kast lämna en planerad och reglerad ekonomi och ge sig in i en liberaliserad och privatiserad ekonomi. Den andra stora förändringen är att utvecklingen går ifrån en enpartistat mot demokrati. Båda dessa förändringar är genomgripande och ändå har allt skett mycket snabbt.

Från att ha varit en socialistisk stat där staten ägde fabriker och naturtillgångar har Ryssland snabbt övergått till ett privat ägande. Det var ingen liten uppgift utan en enorm omställning. Privatiseringen i Storbritannien som drevs så hårt av Margaret Thatcher var ingenting mot den ryska omställningen. Skulle privatiseringstakten i Ryssland följa takten i Storbritannien så skulle omställningen ta flera hundra år. Nu skedde allt i det närmaste omedelbart.

Målet var att det ryska näringslivet skulle bli mer effektivt. Ett slags kuponger delades ut till befolkningen som sedan skulle kunna bytas mot aktier. Arbetarna blev delägare samtidigt som företagsledaren blev kvar. Ofta på villkor att inga arbetare skulle avskedas. Privatiseringen ledde sålunda till att kontrollen över företaget låg kvar hos företagsledaren och arbetarna. Det ledde inte till ökad effektivisering eller bättre varor. Endast ca hälften av alla aktier delades ut på detta sätt. Resten såldes och ledde till kraftiga ägarkoncentrationer.

Tidigare stod arbetsplatserna för en stor del av varudistributionen. Arbetarna fick ett lagat mål mat och ofta matpaket med sig hem. Stora fabriker hade egna jordbruk och inom företagen förekom byteshandel med varor. Företagen stod också ofta för sjukvård, daghem, pensioner och sådant som i Sverige ingår i den offentliga sektorn. Det här kunde fungera så länge industrierna var statliga men hela systemet föll samman i och med privatiseringen. Ett stort problem i Ryssland är att landet har begränsade resurser för ett socialt skyddsnät.

En politisk förändring har också skett i Ryssland. Från den sovjetiska enpartistaten till ett ryskt demokratiskt system med flerpartisystem och allmänna val. Valdeltagandet har varit mycket lågt. Förtroendet för politikerna minskar i takt med de ekonomiska problemen. Korruptionen är utbredd och kriminaliteten ökar. Dessutom har makten förskjutits från parlament till president. Rysslands problem kan sammanfattas enligt följande:

Ekonomiska problem. Landet har begränsade resurser till sociala reformer.
                     
Brist på socialt skyddsnät.
                     
Organiserad brottslighet. Omvandlingen av landet har skapat utrymme för en svårkontrollerad brottslighet.
                     
Nationalistiska intressen. Även om Sovjetunionen splittrats upp i 15 stater så ingår en mängd olika nationaliteter i den största staten Ryssland. En del av dessa kämpar för ökad självständighet och det skapar problem när det gäller att hålla samman Ryssland. Ett tydligt exempel på det är Rysslands militära aktioner i Tjetjenien. Tjetjenien är en del av Ryssland men vill ha självständighet vilket till varje pris Ryssland försöker förhindra.
                     
Antidemokratiska krafter. Det finns också ett hot från antidemokratiska grupper i Ryssland. Dessa är av två slag, dels de som ser tillbaka till den socialistiska tiden och dels nationalister som ser tillbaka till tsartiden före revolutionen.
                     
Omvandlingsproblem. Många människor får lida av att omvandlingen från statsägda företag till privatägda har gått för fort utan att en fungerande struktur hunnit byggas upp.
                     
Brist på demokratisk tradition.