Jugoslavien splittras

1980 dog Tito. En period med roterande presidentskap inleddes. Det innebar att delrepublikerna turades om att inneha presidentskapet 1 år i taget. Jugoslavien framstod allt mindre som ett enhetligt land. Samtidigt var de ekonomiska problemen stora med stora lån och en mycket hög inflation. Mot slutet av 80-talet var inflationen 2000-3000 % per år.

Kosovo var ett problemområde. Kosovo var en del av Serbien med en stor och växande albansk befolkning. Fattigdomen var här stor och arbetslösheten hög. Här fanns också en serbisk minoritet. Den serbiske presidenten Slobodan Milosevic gick 1987 till hårt angrepp mot Kosovo. Han arrangerade demonstrationer till stöd för den serbiska minoriteten i Kosovo. Han fick också Montenegros president att avgå och kunde sätta in egna anhängare i styret av Montenegro.

Serbien sågs nu som ett hot av Kroatien och Slovenien. De krävde ökat självbestämmande. 1989 kollapsade kommunismen i hela östra Europa. Berlinmuren föll. Kraven ökade på fria val också i Jugoslavien. 1990 föll kommunistpartiet samman. Vid partikongressen rådde fullständigt kaos. 1990 hölls val i samtliga delrepubliker. I Kroatien och Slovenien vann högerpartier. I Serbien och Montenegro segrade Milosevic stort. Valen visade att nationalismen hade vunnit medan tron på Jugoslavien som ett enhetligt land hade förlorat.

1991 förklarar sig Kroatien, Slovenien och Makedonien självständiga och följande år följde Bosnien-Hercegovina efter. I dessa fyra republiker hölls folkomröstningar för att försäkra sig om folkets stöd till självständigheten.