Sverige och omvärlden efter 1945

Svensk neutralitet

Efter Tysklands nederlag ändrades maktbalansen i Europa. Det fanns inte längre någon stat som kunde mäta sig med Sovjetunionen i Europa. Nu, liksom tidigare, gällde det för Sverige att hålla sig väl med den starkaste makten och 1946 tecknades ett handelsavtal med Sovjet. Ett tydligt exempel på ryssvänlighet var den s.k. baltaffären där Sverige, på begäran, återlämnade baltiska och tyska flyktingar till ett mycket ovisst öde i Sovjet.

Det blev allt kyligare mellan Sovjet och USA och Sverige tvingades ta ställning till om man skulle ansluta sig till NATO eller fortsätta sin neutrala linje. Bl a med hänsyn till Finland valdes det senare. Vid en svenska anslutning till NATO riskerade Finland att knytas allt hårdare till Sovjetunionen. Sveriges stolta paroll blev: Alliansfrihet i fred - neutralitet i krig.

Neutraliteten drog sig dock allt längre åt väster. Sverige anslöt sig till den ekonomiska samarbetsorganisationen OEEC (senare OECD) och accepterade amerikansk hjälp enligt Marshallplanen. 1950 fördömde Sverige Nordkorea och deltog genom att sända ett fältlasarett i FN:s krig (som egentligen var USA:s krig eftersom FN vid tillfället var oerhört USA-dominerat och där Sovjet stod utanför p g a kinafrågan. Kina representerades av Formosa (Taiwan) då Kina inte godkändes av FN som medlem förrän1971). Likaså ställde sig Sverige på västs sida under Ungernkrisen 1956. Resultatet blev att förhållandet till Sovjetunionen försämrades under 50-talet. Det fanns tankar om ett nordiskt försvarsförbund men i och med att Danmark och Norge anslöt sig till NATO så föll de planerna sönder.