< Tillbaka | Romarriket >


Fullskärmsvideo
(Tryck 'Esc' för att återgå till detta läge)

Historisk person

Aristoteles

Aristoteles är en av historiens mest betydelsefulla filosofer, hans tankar har påverkat västerlandet under mycket lång tid och än idag utgår många tankar till viss del från Aristoteles även om det ofta är i form av ett kritiskt avståndstagande.

Han levde i det antika Grekland mellan 384- 322 f.v.t. Redan vid ung ålder (17 år) sökte han sig till Platons akademi i Athen. Platon, som då var den störste filosofen, hade själv varit elev hos Sokrates. Under sitt liv hann Aristoteles med att författa ett stort antal verk där han utvecklade en filosofi som skilde sig från Platons. Aristoteles fokuserade mycket på logik och naturvetenskap. Aristoteles samlade, liksom sina föregångare Sokrates och Platon, lärjungar kring sig och en av dem var Alexander den store.

En av medeltidens stora tänkare och teologer Thomas av Aquino byggde sin filosofi på Aristoteles. Thomas av Aquino kom att dominera den katolska idétraditionen , därmed kan man säga att stora delar av den katolska teologin byggde på Aristoteles.

Enligt Aristoteles är det varje arts uppgift är att förverkliga det som är dess artspecifika egenskap för att uppnå lycka. Människans specifika egenskap är hennes förnuft och det innebär att hon bör utveckla sin tankeförmåga. Människan bör utveckla ett antal dygder, goda egenskaper. Varje dygd är en medelväg mellan två ytterligheter, mellan två väldigt olika saker, "den gyllene medelvägen". Människan ska inte vara dumdristig eller feg utan modig. Inte vara slösaktig eller snål utan ge av det hon har. Förnuftet hjälper oss att hitta den rätta medelvägen.

Aristoteles ansåg att rättvisa innebar att var och en fick efter sitt värde. Det innebar då att hustru och barn älskade männen mer än dessa älskade tillbaka. Männen var ju mer värda och var och en skulle få det som han/hon förtjänade. Den överordnade , alltså den som är i en högre social klass, är mer värd än den i en lägre social klass – den underordnade. Aristoteles tyckte därför att slaveriet var helt naturligt och att kvinnan var en lägre stående varelse än mannen. Det skall tilläggas att Aristoteles i modern tid kritiserats för sin kvinnosyn.