Olika tekniska undersökningsmöjligheter krävs i regel för att ställa
en säker diagnos.
Mätning av puls, blodtryck, kroppstemperatur och andning
Klinisk-kemiska laboratorieundersökningar av blod, urin, avföring,
kräkning och upphostning kan bidra till diagnostiseringen genom mängden
och eventuella främmande produkter.
Exempel på blodprov är SR och Hb. SR betyder sänkningsreaktion
"sänka" och provet mäter med vilken hastighet de röda blodkropparna
sjunker till botten på provröret inom en timme. I stället för
SR är CRP ett vanligt blodprov för diagnostisering. CRP
betyder c-reaktivt protein och förekommer i mycket låga
koncentrationer hos normala, friska individer. CRP stiger snabbt vid
inflammationer som är orsakade av bakterier. Vid vissa sjukdomstillstånd
sjunker blodkropparna mer och snabbare. Hb-prov mäter hemoglobinhalten
i blodet.
Klinisk- fysiologisk laboratorieundersökning t.ex. EKG, elektrokardiogram,
en undersökning av hjärtats arbete.
Endoskopier innebär undersökningar inuti kroppen t.ex. rektoskopi
när man går in i ändtarmen och tittar med ett instrument som ger möjligheter
för läkaren att se de inre organen. Punktioner innebär att
man går in med en sprutspets och hämtar ut vätska eller andra kroppsegna
ämnen för undersökning. Röntgenundersökning- en slags fotografering
av de inre organen som kan påvisa sjukdom.
Ultraljud används t.ex. vid fosterkontroll.
Sammanfattning
Läkaren ställer sedan diagnosen med hjälp av symtomen , både de
objektiva och subjektiva, anamnesen den kroppsliga undersökningen
och ev. kompletterande tekniska undersökningsmetoder.