|
Normalfloran
Miljön för sjukdomsalstrande mikroorganismer blir ogästvänlig
då kroppens egna mikroorganismer finns på hud och slemhinnor
som skydd.
Hud och slemhinnor
Främsta försvaret mot angrepp av mikroorganismer är
vår hud. Är hudkostymen hel kan den inte angripas. Sår
och sprickor däremot kan vara inkörsporten för smittämnen.
Flimmerhår finns i luftvägarnas slemhinneepitel och de forslar
upp partiklar som följer med in i andningsvägarna.
Tårvätska
I tårvätskan finns bakteriehämmande enzym.
Saltsyra i magsäcken
I den sura miljön i magsäcken dör de flesta mikroorganismer.
Sur miljö i vagina
Den sura miljön i vagina hindrar också angrepp av mikroorganismer.
Inflammationsreaktionen
Inflammation är kroppens reaktionssvar på att ett smittämne
fått fäste och förökat sig i vävnaderna. Kroppen
reagerar med att området blir svullet då blodvätska
från de vidgade blodkapillärerna tränger ut. De vidgade
blodkapillärerna innehåller mera blod och området blir
rodnat och varmt. Vita blodceller ökar i antal och förs med
blodet till området. Det inflammatoriska området känns
ömt; det smärtar.
Symtom på inflammation
- svullnad
- smärta
- rodnad
- värmeökning
Kom ihåg att skilja på infektion och inflammation. En
sax t.ex. kan vara infekterad vilket betyder nedsmittad. Saxen kan däremot
inte vara inflammerad eftersom inflammation är kroppens reaktionssvar
på en infektion.
Feber
Förhöjd kroppstemperatur hämmar tillväxten av
smittämnen. Man bör därför vara försiktig med
febernedsättande medel. Paracetamol (Alvedon, Panodil etc.) är
exempel på läkemedel som förutom sin smärtlindrande
effekt också är febernedsättande.
De vita blodcellerna
I blodet, i lymfan och i vävnaderna finns speciella vita blodkroppar.
De har förmåga att flytta sig till det ställe där
smittämnet har trängt in. Här bekämpar de vita blodkropparna
smittämnet genom fagocytos.
Lymfknutor
Lyckas mikroorganismerna tränga vidare följer de med lymfströmmen
till lymfknutorna. De finns bl.a. i grupper i armhålorna, i ljumskarna,
på halsen och kring tarmen. När en infektion uppstår
svullnar lymfknutorna kraftigt och man kan känna dem exempelvis
armhålan. I lymfknutorna finns lymfocyter, en typ av vita blodkroppar.
Om nu inte mikroorganismerna oskadliggjorts kommer lymfocyterna att
starta en antikroppsbildning.
Interferonförsvaret
För att virus ska överleva och sprida sig behöver
de parasitera på andra celler, värdceller. Viruset utnyttjar
då värdcellens ämnesomsättning och fortplantningsförmåga.
Vid virusinfektioner har de angripna värdcellerna förmåga
att bilda ett motämne, interferon, som skyddar
både den angripna cellen och andra celler från nya virusangrepp.
|
Skriv
ut 
