Farmakokinetik är det ämnesområde som beskriver vad som händer med
ett läkemedel i kroppen (läkemedlets öde i kroppen).
Alla läkemedel utom de som ges direkt in i blodet (intravenöst), måste
absorberas för att komma in i blodcirkultationen. Därefter sprids
läkemedlet till olika organ och vävnader. Det fördelas. Sedan
ska läkemedlet försvinna ur kroppen, elimineras.
Elimineringen sker genom att läkemedlet bryts ner, metaboliseras,
i levern och utsöndras via njurarna.
Farmakokinetik
Steg 1: Absorbering
Innan en tablett kan absorberas måste den lösas upp i magtarmkanalens
vätskor. Redan i magsäcken börjar en del av läkemedel att tas upp av
slemhinnan för att sedan transporteras till blodet.
I tunntarmen finns
en stor slemhinneyta som absorberar det mesta av det upplösta läkemedlet.
Vid illamående är nedre magmunnen tillsluten. Då är det mindre lämpligt
att ge läkemedlet peroralt.
Vid intramuskulär och subcutan injektion
måste läkemedlet absorberas från vävnaden och ut i blodbanan.
Steg 2: Fördelning
Läkemedlet fördelar sig i kroppens olika delar där det ska verka, med
hjälp av blodet. Det kan t.ex. vara hjärtat som är effektorgan vid hjärtmedicinintag.
I vår kropp finns det barriärer, d.v.s. en form av skydd mot olika kemiska
substanser. Blod-hjärnbarriären finns runt kapillärerna i centrala
nervsystemet och skyddar hjärnan från skadliga ämnen. Denna barriär
kan också göra det svårare för vissa läkemedel att tränga in i hjärnan.
Placentabarriären finns mellan moder och foster. Den ska förhindra att
en del skadliga ämnen passerar från moderns blodomlopp till fostrets.
Denna barriär är inte så tillförlitlig, både alkohol och en del läkemedel
kan passera och skada fostret, vilket gör att man bör vara försiktig
med både läkemedel och alkohol under en graviditet.
Steg 3: Eliminering
Elimineringen görs huvudsakligen genom metabolisering i levern eller
genom utsöndring i njurarna. Vid eliminering gör kroppen sig av med
läkemedlet. Före utsöndring i njurarna måste många läkemedel brytas
ner. Leverns förmåga att metabolisera läkemedel varierar hos människor.
Dosen måste därför individanpassas. Utsöndring av läkemedlet sker huvudsakligen
genom njurarna men sker också genom tarmen, gallan och lungorna. Njurfunktionen
kan vara nedsatt av sjukdom men även ålder och då försämrar utsöndringen
av läkemedel. Man måste ta hänsyn till sådana faktorer vid dosering.